Vi embarkerade färjan endast iförda handbagage och ett glatt humör om än med lite morgonsömn kvar i ögonen. Vi inmundigade en välkommen frukost medan båten sakta styrde ut från hamnen i Nynäshamn.
Eftersom resan tar cirka 3 timmar så gäller det att ha att göra. Svenska Dagbladet naturligtvis för den vetgiriga, Harry Potter för den lässugna, kortlek för den lekfulla och ny mobiltelefon med medhavd instruktionsbok för den okunnige...skämt åsido. Det blev därför inte så mycket läst i "svenskan" på ditresan. Istället antog jag utmaningen att introducera H i den nya mobiltelefonens faciliteter.
Väl ilandstigen på ön så strosar vi sakta genom hamnen samtidigt som vi filoso
ferar om vad vi ska göra. Någon vill spela minigolf, någon vill gå upp på Adelsgatan (...gissa vem...) en vill titta i kyrkan, se på ruinerna och titta på Visby ovan taken från kyrkberget ovan domkyrkan (...gissa vem...) och den fjärde vill mest strosa runt och njuta av en skön dag eller bara hänga på men helst inte fööööör kulturellt. Då kanske det finns en bänk utanför som är väl anpassad för en filosofisk paus.Vi gick ivarje fall till Visby´s domkyrka, S:ta Maria även om det inte stod överst på önskelistan. Den stod klar 1225 och har precis renoverats upp och särskilt då de vackra glasmålningarna i Stora kapellet. Vackert!
Hursomhelst så hann vi med en golfrunda, lite fika i S:t Hans-ruinen, se S:t Lars-ruinen samt Drott-ruinen. Intressant att läsa om dessa vid varje skylt, tycker jag..."va, vasaru, ska vi gå vidare och göra nå´t annat? (C till mig)...det är inte så intressant, hur mycké é klockan, förresten?"
Självklart åkte vi också med det fina, lilla turisttåget för att få oss lite övrig historia till livs, bland annat om hur bönderna tog sig in till muren och ville ha hjälp. De hade de ingenting för utan Valdemar Atte
rdag kunde inta Visby och brandskatta dess invånare. Gotland var sedan danskt under en 300-års period, 1361--1645, därefter blev Gotland svenskt vid freden i Brömsebro. År 1676 invaderade danska styrkor ön igen och de höll ön till 1679 då de slutligen lämnade ön och sedan dess har ön varit svensk. Jaha, när kultursinnet fått sitt och middag intagits så bar det hemåt igen, 19.10, för att sedan angöra i Nynäshamn kl 22.25.
Under hemresan var det ett sammelsurium av skrikande och ledsna barn. Gotland verkar vara en ö som ingen vill lämna, inte ens de minsta. Ön är vacker och har sina små smultronställen lite här och var, alla kan hitta sitt. Kanske vi en dag hittar vårt...?
"Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går"
Johan Axel Gustaf Acke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar