...och jag gör vad jag vill med det.
Är det den devisen som RFSL:s Anders Selin lever efter när han i SvD uttalar följande "Varför är en man sjuk i huvudet när han gör närmanden mot en annan man. Och är det bara när män tafsar på män som det är sjukt?... i samband med att det avslöjas att Stockholm Pride-talaren Glenn Hysén har slagit ner en tafsande man på en toalett i Frankfurt.
Ja...phu, jag tror jag måste torka pannan innan jag fortsätter...hrrmmm...så därja, attack!
1. För det första så är min kropp min (förvånad?) i alla avseenden och oavsett tillfälle och vem det än är som vill provsmaka, det vill säga, jag bestämmer själv när jag är mottaglig för ömhet av tafsgraden
2. För det andra så är det vid sådana tillfällen mig likgiltigt vem det är, om du förstår vad jag menar. Alltså, om en man tafsar på mig när jag inte vill det så blir även jag förbannad, de har ju inget att göra med vilken sexualitet du tillskriver dig. Det har inte med det att göra överhuvudtaget. Det är istället integriteten som våldtas. Självklart blir jag då förbannad, eller hur?
3....så för det tredje så handlar det ju följdaktligen inte bara om när det är män som begår denna handling mot män, eller tvärtom kvinna mot kvinna, utan självklart även när det begås mot det motsatta könet!
Och det är så vi måste tänka tycker jag. Sätt in situationen i den motsatta. I artikeln om Roberto och Michele säger ju den italienska polisen just det att "de två skulle ha gripits även om de varit ett heterosexuellt par".
Det är lätt för utsatta grupper att trycka ned sig själva och utsätta sig för något slags omvänt och påhittat förtryck och använda det i en debatt till fördel för sig själva. I varje diskussion så måste det ändå finnas med en sorts saklighet om vad det egentligen handlar om. Enligt artikeln så handlade det ju inte enbart om kyssar, enligt polisen, utan om mer än så, en "oanständig akt".
Polistalesmannen Casarsa säger ju mycket riktigt också: "Vi tillämpar lagen lika för alla".
Det är ju ypperligt och är väl också vad vi alla strävar efter i ett demokratiskt samhälle, eller...?
tisdag 31 juli 2007
måndag 30 juli 2007
Läkemedelsindustrin
Jaha, då var det ogräsdags igen då vilket för mig har blivit egalt med P1:s sommarprogram.
Idag är det läkaren, f d vice vd:n för Pfizer, Peter Rost som talar ut om hur läkemedelsindustrin "blåser svenskarna på miljarder".
Det är så det drar kring öronen när jag får höra det han avslöjar om hur läkemedelsbolagen gör för att slippa undan skatten i Sverige! De placerar sitt huvudkontor i något skatteparadis och sitt dotterbolag i Sverige. Därefter säljer de medicinen extra dyrt till det i Svedala placerade dotterbolaget, för att sedan göra vinsten +-0 där (och därmed slippa skatt) och till Hk i skatteparadiset kamma hem vinsten som egentligen gjorts i Sverige! För att inte tala om hur det sedan också påverkar priserna på den medicin som du och jag ska köpa här i Svedala!
Efter skriverierna om doping inom cykelsporten så börjar jag fundera över hur det står till med läkemedelsbolagen. För inte kan det väl vara så att en stackars cyklist ensam på hotellrummet klarar av att pumpa i sig en blodtransfusion från två olika personer! Det är ju inte bara en spruta i armen utan ett rätt så mycket större arrangemang. Nog måste det ha funnits medicinskt deltagande i en sådan aktivitet!
Peter Rost talar om att han numer är utkastad ifrån den "fina världen" och idag arbetar inom kulturen. Han avslöjar att hans bok kommer ut i höst samt avslutar sitt radioprateri med ett citat av George Bernard Shaw: "Den förnuftige mannen anpassar sig efter världen, den oförnuftige söker anpassa världen efter sig själv. Därför beror varje framsteg på den oförnuftige mannen."
Nog skulle väl citatet låta fint även om "mannen" byttes ut mot "kvinnan"? Det tycker ivarje fall jag. Pröva så får du se!
Peter Rost låter oss få veta att han nog varit en bångstyrig pojke och förmodligen varit den där oförnuftiga mannen som G.B. Shaw talar om. Hans avslöjande om skattebedrägeri från läkemedelsindustrin är intressant eftersom Svedala har ett högt skattetryck som dessutom är kritiserat. Nog vore det bra om vi fick tillbaka lite av de miljarder som illegalt försvinner ut ifrån vårt land och som istället skulle kunna användas för att sänka skattetrycket men ända legitimera dess befintlighet! Vi får ju ändå rätt mycket för pengarna: sjukvård, vägar, tandvård, skolor. Jag betalar gärna för det men inte för att indirekt finansiera stora bolags sensitiva finesser för att öka trycket mer än det skulle kunna vara om de istället skötte sig och tog sitt ansvar! Vår välfärd till exempel, kostar massvis med pengar! Om det och lite till återkommer jag.
"Så länge ingen bryr sig om vad du säger kan du känna dig lugn"
John Karlzén
Idag är det läkaren, f d vice vd:n för Pfizer, Peter Rost som talar ut om hur läkemedelsindustrin "blåser svenskarna på miljarder".
Det är så det drar kring öronen när jag får höra det han avslöjar om hur läkemedelsbolagen gör för att slippa undan skatten i Sverige! De placerar sitt huvudkontor i något skatteparadis och sitt dotterbolag i Sverige. Därefter säljer de medicinen extra dyrt till det i Svedala placerade dotterbolaget, för att sedan göra vinsten +-0 där (och därmed slippa skatt) och till Hk i skatteparadiset kamma hem vinsten som egentligen gjorts i Sverige! För att inte tala om hur det sedan också påverkar priserna på den medicin som du och jag ska köpa här i Svedala!
Efter skriverierna om doping inom cykelsporten så börjar jag fundera över hur det står till med läkemedelsbolagen. För inte kan det väl vara så att en stackars cyklist ensam på hotellrummet klarar av att pumpa i sig en blodtransfusion från två olika personer! Det är ju inte bara en spruta i armen utan ett rätt så mycket större arrangemang. Nog måste det ha funnits medicinskt deltagande i en sådan aktivitet!
Peter Rost talar om att han numer är utkastad ifrån den "fina världen" och idag arbetar inom kulturen. Han avslöjar att hans bok kommer ut i höst samt avslutar sitt radioprateri med ett citat av George Bernard Shaw: "Den förnuftige mannen anpassar sig efter världen, den oförnuftige söker anpassa världen efter sig själv. Därför beror varje framsteg på den oförnuftige mannen."
Nog skulle väl citatet låta fint även om "mannen" byttes ut mot "kvinnan"? Det tycker ivarje fall jag. Pröva så får du se!
Peter Rost låter oss få veta att han nog varit en bångstyrig pojke och förmodligen varit den där oförnuftiga mannen som G.B. Shaw talar om. Hans avslöjande om skattebedrägeri från läkemedelsindustrin är intressant eftersom Svedala har ett högt skattetryck som dessutom är kritiserat. Nog vore det bra om vi fick tillbaka lite av de miljarder som illegalt försvinner ut ifrån vårt land och som istället skulle kunna användas för att sänka skattetrycket men ända legitimera dess befintlighet! Vi får ju ändå rätt mycket för pengarna: sjukvård, vägar, tandvård, skolor. Jag betalar gärna för det men inte för att indirekt finansiera stora bolags sensitiva finesser för att öka trycket mer än det skulle kunna vara om de istället skötte sig och tog sitt ansvar! Vår välfärd till exempel, kostar massvis med pengar! Om det och lite till återkommer jag.
"Så länge ingen bryr sig om vad du säger kan du känna dig lugn"
John Karlzén
Sång till friheten
"Friheten é ditt vackra namn
vänskapen é din stolta moder
rättvisan é din broder o freden é din syster
kampen é din fader o framtiden ditt ansvar
Ja, du é dé finaste jag vet
du é dé dyraste i världen..."
Björn Afzelius bästa, 2005
vänskapen é din stolta moder
rättvisan é din broder o freden é din syster
kampen é din fader o framtiden ditt ansvar
Ja, du é dé finaste jag vet
du é dé dyraste i världen..."
Björn Afzelius bästa, 2005
söndag 29 juli 2007
Zzzzzzzzz.....
Sömnlösa själar mår sämre än de som klarar av att passera "vargtimmen" mellan tre och fem på natten. Orsaken läggs på att de drabbade kompromissar bort sömnen till förmån för andra göromål. Andra göromål, läs internet? bloggande? Jag bara undrar sådär lite vid sidan av...eftersom jag själv är en nyfödd bloggare så märker jag ju att det tar tid i anspråk.
Enligt artikeln i DN är många patienter i tonåren. Kan det bero på att deras föräldrar är stressade? "Varför är det alltid så bråttom? Jo, för att annars så hinner vi inte...!".
Psykosomatiskt. Det smittar på något sätt. Kanske skulle stress lida under smittskyddslagen...
Tid är ju egentligen det enda vi har gott om tills den dagen vi dör...varför måste det alltid hända något exceptionellt och sensationellt? Är det det som gör vardagen värd att leva? För min del så har jag idag allvarligt påtalat för mina barn att jag just idag så, ja, är jag uppriktigt osocial eftersom jag vill ägna mig åt min blogg. Det är inget viktigt men det ger mig en viss tillfredsställelse att få tid att luska ut hur det fungerar. Det är skönt att ibland bara få ha tid till att göra precis det jag har lust med! Det är inte ofta men stunderna är guld värda! Jag tror också att det smittar av sig på mina barn när de får se att det går att bara ägna sig åt det egna intresset ibland.
Andra stunder som är guld värda för mig är när jag åker inlines, springer, cycling, läser den där deckaren och snart får veta vem mördaren är...guldstunderna är många, det gäller bara att hinna avnjuta dem alla...Självklart är det största guldet att få tillbringa tid med L & C, men inte alltid. De behöver ju också tid för sig själva, gudskelov! Hur skulle det annars bli? Separationsångest vid toalettbesök?
På semestern är det naturligtvis inga svårigheter i relation till hur det är under arbetstid. Då är det ju stor konkurrens om minutrarna. Då blir det ännu viktigare med tomrumstid. De där stunderna när det är tyst och lugnt och inget kommersiellt brus skakar om dig.
Om just det där skriver Bodil Jönsson i sin bok "Guld" på Brombergs förlag. Läs den, lite då och då.
" - Nu missade vi tåget...!
- Sköööönt!"
Ur "Guld"
Enligt artikeln i DN är många patienter i tonåren. Kan det bero på att deras föräldrar är stressade? "Varför är det alltid så bråttom? Jo, för att annars så hinner vi inte...!".
Psykosomatiskt. Det smittar på något sätt. Kanske skulle stress lida under smittskyddslagen...
Tid är ju egentligen det enda vi har gott om tills den dagen vi dör...varför måste det alltid hända något exceptionellt och sensationellt? Är det det som gör vardagen värd att leva? För min del så har jag idag allvarligt påtalat för mina barn att jag just idag så, ja, är jag uppriktigt osocial eftersom jag vill ägna mig åt min blogg. Det är inget viktigt men det ger mig en viss tillfredsställelse att få tid att luska ut hur det fungerar. Det är skönt att ibland bara få ha tid till att göra precis det jag har lust med! Det är inte ofta men stunderna är guld värda! Jag tror också att det smittar av sig på mina barn när de får se att det går att bara ägna sig åt det egna intresset ibland.
Andra stunder som är guld värda för mig är när jag åker inlines, springer, cycling, läser den där deckaren och snart får veta vem mördaren är...guldstunderna är många, det gäller bara att hinna avnjuta dem alla...Självklart är det största guldet att få tillbringa tid med L & C, men inte alltid. De behöver ju också tid för sig själva, gudskelov! Hur skulle det annars bli? Separationsångest vid toalettbesök?
På semestern är det naturligtvis inga svårigheter i relation till hur det är under arbetstid. Då är det ju stor konkurrens om minutrarna. Då blir det ännu viktigare med tomrumstid. De där stunderna när det är tyst och lugnt och inget kommersiellt brus skakar om dig.
Om just det där skriver Bodil Jönsson i sin bok "Guld" på Brombergs förlag. Läs den, lite då och då.
" - Nu missade vi tåget...!
- Sköööönt!"
Ur "Guld"
Bloggtrotter...
Nu har jag placerat min blogg i Nynäshamn på bloggkartan.se. Vi får väl se om någon hittar hit och tycker något om det jag tycker.
För lätt att tycka det har jag. Rätt att göra det, också. Det har vi alla. Med respekt.
När morgontidningen har hämtats i lådan och läses brukar jag hinna till utrikessidorna, se´n är det kört.
Idag har jag läst följande:
...Usa bidrar med vapen för 20 miljarder dollar till Saudiarabien samt för 43 miljoner dollar till Israel och Egypten...
...om dollarjakten, där Hillary Clinton vill bli USA:s första kvinnliga president. Kampanjkassan uppgår till 53 miljoner dollar, varav 58 % är kostnader för administrationen runt omkring (!)...
...samtidigt som fattigdomen i USA är så stor som 12,5 % eller 35,9 miljoner, det vill säga var åttonde amerikan. Motsvarande siffra för barn i åldern 8-18 år är att var sjätte räknas som fattig.
Samtidigt ökar antalet amerikaner som saknar sjukförsäkring, närmare bestämt 45 miljoner amerikaner - 15,6 % - saknar det skyddsnätet.
Vidare läser jag,
...om en splittrad verklighet i Jerusalem 40 år efter sexdagarskriget
...om upplopp mellan höger - och vänster extremister på Medborgarplatsen igår eftermiddag
Thailändaren Apichai W. Shipper, forskare i rasism på School of International Relations i Los Angeles, blev vittne till upploppet:
"Jämfört med LA är det lugnt, vi har sådana upplopp var tredje timme".
Jag håller med 4-åriga Kajsa Sjöland från Lund, när hon i SvD säger:
" Jag vill inte ha sånt här krig mer, mamma"
För lätt att tycka det har jag. Rätt att göra det, också. Det har vi alla. Med respekt.
När morgontidningen har hämtats i lådan och läses brukar jag hinna till utrikessidorna, se´n är det kört.
Idag har jag läst följande:
...Usa bidrar med vapen för 20 miljarder dollar till Saudiarabien samt för 43 miljoner dollar till Israel och Egypten...
...om dollarjakten, där Hillary Clinton vill bli USA:s första kvinnliga president. Kampanjkassan uppgår till 53 miljoner dollar, varav 58 % är kostnader för administrationen runt omkring (!)...
...samtidigt som fattigdomen i USA är så stor som 12,5 % eller 35,9 miljoner, det vill säga var åttonde amerikan. Motsvarande siffra för barn i åldern 8-18 år är att var sjätte räknas som fattig.
Samtidigt ökar antalet amerikaner som saknar sjukförsäkring, närmare bestämt 45 miljoner amerikaner - 15,6 % - saknar det skyddsnätet.
Vidare läser jag,
...om en splittrad verklighet i Jerusalem 40 år efter sexdagarskriget
...om upplopp mellan höger - och vänster extremister på Medborgarplatsen igår eftermiddag
Thailändaren Apichai W. Shipper, forskare i rasism på School of International Relations i Los Angeles, blev vittne till upploppet:
"Jämfört med LA är det lugnt, vi har sådana upplopp var tredje timme".
Jag håller med 4-åriga Kajsa Sjöland från Lund, när hon i SvD säger:
" Jag vill inte ha sånt här krig mer, mamma"
lördag 28 juli 2007
Livets allvar i ett ögonblick
Sonen:
"mamma, det känns som grodor i min häl..."
Jag:
"det är nog bara en muskel som är spänd"
Sonen:
"...doing, doing, doing, doing..."
Jag:
"det är säkert växtvärk eftersom du växer"
Sonen:
"jag känner så`na där konstiga saker i min kropp ibland..."
Jag:
"det har säkert gått över imorgon..."
Sonen:
"...mmmmm...(gäsp)"
Jag:
"natti,natti och suss gott nu"
Sonen:
"go`natt..."
Livets allvar i ett ögonblick strax före John Blunds inträde...
"mamma, det känns som grodor i min häl..."
Jag:
"det är nog bara en muskel som är spänd"
Sonen:
"...doing, doing, doing, doing..."
Jag:
"det är säkert växtvärk eftersom du växer"
Sonen:
"jag känner så`na där konstiga saker i min kropp ibland..."
Jag:
"det har säkert gått över imorgon..."
Sonen:
"...mmmmm...(gäsp)"
Jag:
"natti,natti och suss gott nu"
Sonen:
"go`natt..."
Livets allvar i ett ögonblick strax före John Blunds inträde...
fredag 27 juli 2007
torsdag 26 juli 2007
Sverige, Sverige fosterland
Vaknar upp till en strålande sommarmorgon och ljud i från köket. Det är dottern som pysslar med frukost för att gå till jobbet (!). Pigg och glad!
Eftersom jag prenumererar på Svd så kan jag däri också läsa och få bekräftat att Sverige verkligen är landet "mittemellan", "lagom" eller kanske hellre "landet varken eller". Detta med anledning av de översvämningar som pågår i England - som nu också drabbat även Oxford - samt de värmeböljor som orsakar ett stort antal dödsfall i Sydeuropa. Om vi åtminstone kunde få lite mer utpräglad sommar då den årstiden enligt kalendern ska inträffa här i Svedala. Visst, det har varit många fina dagar, men för min del vill jag ha lite varmare än det varit. Om jag får bestämma. Fast inte som i Sydeuropa och inte så mycket regn som i England, men kanske lite mittemellan, så där lagom, du vet...
Gult är fult? kan man ju fråga sig efter att ha läst om dopingskandalen inom cyklingen "Tour de France" i SvD. Dansken Rasmussen har fått sparken från sitt stall och blir därmed tvungen att överlämna ledartröjan till Alberto Contador.
Vad finns kvar att tävla om när dopingen blir norm inom sporten? Är det inte den egna insatsen och svaret på att den egna träningen varit bäst och gjort mig bäst på det jag gör som är vinst en? Ska tävlingen ligga på det medicinska planet, forskningen kring hur den mänskliga fysiken kan krängas kommersiellt för att göra sig ett namn inom historien? Kanske även det ekonomiska spelar idrottsmannen i fatet? Isåfall är det ju inte längre sport, då är det de stora läkemedelsjättarna det handlar om. Hur långt har de kommit? Vad har de forskat fram? Vad kan de göra? Här skulle nog vara på plats med lite reklam för någon typ av huvudvärkstablett för att lösa problemet. Ipren är ju enerverande men tydligen, en intelligent rackare, så varför inte, upp till bevis!
"Skillnaden mellan geniet och dumheten är att geniet har sin begränsning"
Thorvald Gahlin
Eftersom jag prenumererar på Svd så kan jag däri också läsa och få bekräftat att Sverige verkligen är landet "mittemellan", "lagom" eller kanske hellre "landet varken eller". Detta med anledning av de översvämningar som pågår i England - som nu också drabbat även Oxford - samt de värmeböljor som orsakar ett stort antal dödsfall i Sydeuropa. Om vi åtminstone kunde få lite mer utpräglad sommar då den årstiden enligt kalendern ska inträffa här i Svedala. Visst, det har varit många fina dagar, men för min del vill jag ha lite varmare än det varit. Om jag får bestämma. Fast inte som i Sydeuropa och inte så mycket regn som i England, men kanske lite mittemellan, så där lagom, du vet...
Gult är fult? kan man ju fråga sig efter att ha läst om dopingskandalen inom cyklingen "Tour de France" i SvD. Dansken Rasmussen har fått sparken från sitt stall och blir därmed tvungen att överlämna ledartröjan till Alberto Contador.
Vad finns kvar att tävla om när dopingen blir norm inom sporten? Är det inte den egna insatsen och svaret på att den egna träningen varit bäst och gjort mig bäst på det jag gör som är vinst en? Ska tävlingen ligga på det medicinska planet, forskningen kring hur den mänskliga fysiken kan krängas kommersiellt för att göra sig ett namn inom historien? Kanske även det ekonomiska spelar idrottsmannen i fatet? Isåfall är det ju inte längre sport, då är det de stora läkemedelsjättarna det handlar om. Hur långt har de kommit? Vad har de forskat fram? Vad kan de göra? Här skulle nog vara på plats med lite reklam för någon typ av huvudvärkstablett för att lösa problemet. Ipren är ju enerverande men tydligen, en intelligent rackare, så varför inte, upp till bevis!
"Skillnaden mellan geniet och dumheten är att geniet har sin begränsning"
Thorvald Gahlin
onsdag 25 juli 2007
Regntunga skyar...
Hur fånga dagen idag när molnen ligger tunga och ytterdörren känns svår att öppna...ens för en liten glänt för den friska luftens skull? Hmmm....lite musik av Carol King, Doris och lite andra små göromål, kanske. Ok, lite luft måste det bli. Jäpp.
Jo, det blev lite luft. Rätt mycket faktiskt. Klippa gräs, rensa ogräs med ogräsbrännare (behändigt) och vattna. Riktigt sommargöra att njuta av! Men plötsligt så ringer mobilen:
"Hej mamma, var är du? (Jag)jo, jag är... (dottern)jag är i Haninge...Vet du vad jag gjort? (Jag)...harkling...näääeee...vadå...?(dottern)jag har handlat klä...(jag, ilsket) vi hade ju kommit överens om att...(dottern avbryter)fast jag har tänkt efter varje gång jag har köpt nå`t och byxorna var jättefina och klänningen ska jag ha när skolan börjar tillsammans med de blå skorna jag köpt och så kjolen, du vet den andra som jag hade, vet du, den gick ju sönder så den här var ju perfekt så den ville jag verkligen ha och det är ju inget onödigt...och jag har ju faktiskt jobbat själv och nu så är det så att jag ska inte handla mer (nytt, djuupt, andetag)nu ska jag spara pengarna och du MÅSTE säga åt mig annars för nu ska jag inte handla nå mer! Lova att du säger åt mig, mamma! (Jag, trött)....Mmmmm, jag lovar.
Till saken hör att dottern har haft turen att få sitt första sommarjobb. Hon jobbar 2 timmar varje morgon med att sälja matbröd från en vagn till morgonpigga, färsktbrödfrukostsugna båtturister i gästhamnen. Så ja, hon har ju faktiskt egna pengar, men jag tycker att hon ska spara!!! Åtminstone lite! Det kommer en höst och vinter också. Julklappar?! Visst, hon har månadspeng också samt att jag självklart handlar det viktigaste (tycker ju jag då, men tji) men ibland så finns det ändå något som saknas, och då kan det ju vara bra att ha lite kosing. Nåja, tids nog så bli
r hon ju varse om att pengarna inte räcker till allt utan hon måste planera. Det är ju det jag vill lära henne. Men vadå, svart bälte i shopping, vem rår på det?
Hursomhelst så har vi fikat mitt nybakade fikabröd. Gott! Morotskaka och kärleksmums! Bäggedera, jajamensan! Jag bara ÄLSKAR morotskaka men det är inte dottern och sonen så förtjusta i (tur för mig, nu MÅSTE ju jag äta upp hela själv, eller hur?) Fast kärleksmumsen är också god så en liten smula bara måste jag ju få smaka? Jag tror jag tar en bit av varje!
"Hur omsorgsfullt man än försöker uppfostra barn bär de sig ändå ofta åt som vuxna"
Gösta Rybrant
Jo, det blev lite luft. Rätt mycket faktiskt. Klippa gräs, rensa ogräs med ogräsbrännare (behändigt) och vattna. Riktigt sommargöra att njuta av! Men plötsligt så ringer mobilen:
"Hej mamma, var är du? (Jag)jo, jag är... (dottern)jag är i Haninge...Vet du vad jag gjort? (Jag)...harkling...näääeee...vadå...?(dottern)jag har handlat klä...(jag, ilsket) vi hade ju kommit överens om att...(dottern avbryter)fast jag har tänkt efter varje gång jag har köpt nå`t och byxorna var jättefina och klänningen ska jag ha när skolan börjar tillsammans med de blå skorna jag köpt och så kjolen, du vet den andra som jag hade, vet du, den gick ju sönder så den här var ju perfekt så den ville jag verkligen ha och det är ju inget onödigt...och jag har ju faktiskt jobbat själv och nu så är det så att jag ska inte handla mer (nytt, djuupt, andetag)nu ska jag spara pengarna och du MÅSTE säga åt mig annars för nu ska jag inte handla nå mer! Lova att du säger åt mig, mamma! (Jag, trött)....Mmmmm, jag lovar.
Till saken hör att dottern har haft turen att få sitt första sommarjobb. Hon jobbar 2 timmar varje morgon med att sälja matbröd från en vagn till morgonpigga, färsktbrödfrukostsugna båtturister i gästhamnen. Så ja, hon har ju faktiskt egna pengar, men jag tycker att hon ska spara!!! Åtminstone lite! Det kommer en höst och vinter också. Julklappar?! Visst, hon har månadspeng också samt att jag självklart handlar det viktigaste (tycker ju jag då, men tji) men ibland så finns det ändå något som saknas, och då kan det ju vara bra att ha lite kosing. Nåja, tids nog så bli
r hon ju varse om att pengarna inte räcker till allt utan hon måste planera. Det är ju det jag vill lära henne. Men vadå, svart bälte i shopping, vem rår på det? Hursomhelst så har vi fikat mitt nybakade fikabröd. Gott! Morotskaka och kärleksmums! Bäggedera, jajamensan! Jag bara ÄLSKAR morotskaka men det är inte dottern och sonen så förtjusta i (tur för mig, nu MÅSTE ju jag äta upp hela själv, eller hur?) Fast kärleksmumsen är också god så en liten smula bara måste jag ju få smaka? Jag tror jag tar en bit av varje!
"Hur omsorgsfullt man än försöker uppfostra barn bär de sig ändå ofta åt som vuxna"
Gösta Rybrant
tisdag 24 juli 2007
Ja, om det regnar så är det väl lite det här stuket som gäller. Yatzy eller...? Sluta tjata, vi vill inte spela nå`t spel eller lägga patiens eller...phuuuuu!!! Dega,ba!
När vi sommaren 2003 var på semester i Skanör och Falsterbo så njöt jag av läget som dessa orter har. En liten halvö, med utsikt över horisonten, Öresundsbron och närheten till Malmö och kontinenten via tåget över till Danmark.
När vi kom hem proklamerade jag entusiastiskt för mina föräldrar om hur fint de skulle få det om det valde en pensionärslägenhet där nere. Vad plättlätt att ta sig över till övriga Europa och njuta av kontinenten!
Nu läser jag om översvämningarna i Sydsverige och känner istället lättnad över att bo där jag bor, i Mellansverige! Förresten, det är ju inte bara Moder Svea som lider utan även England har haft stora problem med översvämningar som dessutom påverkat dricksvattnet.
Jag känner medlidande med dem som får stå ut med eländet samtidigt som jag har en stark oro för moder Jord och oss människor som lever här.
I Dagens Nyheter läser jag att sedan början av 1900-talet har jordens temperatur stigit med 0,7 grader och att det med 90 % sannolikhet är människans aktiviteter som är en starkt bidragande orsak till det.
Det sägs också att det framförallt inte är värmen som är farlig för jorden utan den totala nederbörden. Å andra sidan gör ju värmen att vattnet lagras mer som vattenånga i luften och faller ner som mer nederbörd när det väl regnar och att sjöar och hav tar större plats och höjer vattennivåerna på land.
Det är svårt att i ett makroperspektiv veta vad jag själv ska göra i ett mikro-perspektiv. Det jag gör är ivarje fall att cykla eller gå, använda lågenergilampor, tänka på hur livsmedel och frukt förpackas. Jag försöker att handla alternativa varor som inte transporterats jätte-omvägar för att ta sig hit till Sverige och mitt hem. Men visst, det är inte lätt. Vem vet hur min sopsortering tas om hand? Allt tomburks-och flasksamlande är ivarje fall av godo eftersom materialet då återanvänds vid tillverkning av nya läskedrycksburkar, till exempel.
I mitt mikroperspektiv så 
har jag i varje fall bestämt mig för att ha blommor hemma som renar min luft som jag och min familj andas. Blommor som gör det är till exempel Kroton och Gerbera. Gerberan har en hög avdunstningsgrad och mycket god förmåga att minska halten av kemiska gaser i luften vilket gör den till en bra hälsoväxt. Gerbera är för övrigt min favoritblomma!
"Det tycks i själva verket som om andra halvan av en människas liv inte består av annat än de vanor hon utbildat under den första halvan" Fjodor Dostojevskij
måndag 23 juli 2007
söndag 22 juli 2007
En väldigt bra dag
Dagen som idag blev en väldigt trevlig dag, har tillbringats 
i det härliga Mariefred. Det kulturella sinnet har fått sitt. Gripsholms slott med alla sina tavlor och slottsgångar ger lite historisk mystik till mina tankar denna söndag i 2000-talets nu. Att vandra runt i ett slott byggt för 500 år sedan ger funderingar när de olika kungarna och, några ivarje fall, drottningar, visar sina nunor på de höga slottsväggarna. Vilka frisyrer! Vilka vackra kläder! är olika kommentarer från dottern. Även teatern, Gustav den III:s, som byggts på 1700-talet, var något alldeles extra! Det var liksom som om människorna på scen fanns där men ändå inte! 
Nåja, efter denna tillbakablick så åts en god lunch på slottspaviljongens café!
När själen och sinnet fått sitt så beger vi oss hemåt igen. Vi stannar till vid sjön Klemmingen för att svalka oss lite i sommarvärmen. Härligt!
"Att leva är inte nog: solsken, frihet och en liten blomma måste man ha."
H C Andersen
i det härliga Mariefred. Det kulturella sinnet har fått sitt. Gripsholms slott med alla sina tavlor och slottsgångar ger lite historisk mystik till mina tankar denna söndag i 2000-talets nu. Att vandra runt i ett slott byggt för 500 år sedan ger funderingar när de olika kungarna och, några ivarje fall, drottningar, visar sina nunor på de höga slottsväggarna. Vilka frisyrer! Vilka vackra kläder! är olika kommentarer från dottern. Även teatern, Gustav den III:s, som byggts på 1700-talet, var något alldeles extra! Det var liksom som om människorna på scen fanns där men ändå inte! 
Nåja, efter denna tillbakablick så åts en god lunch på slottspaviljongens café!
När själen och sinnet fått sitt så beger vi oss hemåt igen. Vi stannar till vid sjön Klemmingen för att svalka oss lite i sommarvärmen. Härligt!
"Att leva är inte nog: solsken, frihet och en liten blomma måste man ha."
H C Andersen
lördag 21 juli 2007
Kinesiskt ordspråk
"Om du tänker för länge på nästa steg, kommer du att tillbringa livet på ett ben".
Jahaja, ja där fick jag. Just därför så är det väl lika bra att bara börja skriva, då minsann.
Just det ja. Hmmm. Jag antar att det tar lite tid att känna sig för innan jag kommer att hitta mitt flyt här på "carpe diem". Men jag ska ivarje fall berätta hur jag fångat dagen idag.
Morgonen avnjöts med en löptur för den friska luftens och hälsans skull i första hand. I andra hand så ska jag väl avslöja att, ja det är faktiskt så, jag har anmält mig till ett motionslopp i sensommar. Så är det. Basta.
Pulsklockan påminner mig om hur fort jag genomfört min för dagen 8-km-tur. Jag ser att jag har förbättrat min kilometertid och ler. Jag känner mig nöjd när jag ser att det går åt det håll jag vill. Jag har ju bestämt mig nu. Jag har tillochmed lagt upp ett schema för hur mina löpturer ska läggas upp, för att min kondition ska förbättras. Jojo. Jag är trött på att harva på i gamla "steady" tempo. Nu har jag gjort slag i saken. Bestämt mig helt enkelt.
I övrigt så har jag avnjutit dagen i ett lite lugnare tempo med att lyssna på Peter Settmans sommarprogram i P1, (samtidigt som jag rensar ogräs) där han funderar på om hans lyssnare är "vikare" eller "knögglare"....öhöuhuhmmm, tänker du, vad menar han då? Jo, han har funderat på hur vi gör med toapappret när vi är så att säga, färdiga. Viker eller knögglar du pappret? På slutet uppmanar han oss att göra tvärtom, det vill säga, om jag är en utpräglad vikare så ska jag utmana ödet och prova på att knöggla. Törs faen ändra på gamla vanor!
Eftersom det är en så förunderligt vacker kväll vill vi inte gå och lägga oss eller rättare, gå hem, sätta på tv:n och slumra till för att vakna framför myrornas krig.
Näe, vi avnjuter en god kvällsrätt på restaurang, utomhus, i en trevligt närbelägen hamn. Bara för att extra känna på sommarens njutning och vad den kan erbjuda utöver allt det andra. Så enkelt, plättlätt och vardagslyxigt!
Eller som H.C Andersen sa "Hela världen är en rad av underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga."
Jahaja, ja där fick jag. Just därför så är det väl lika bra att bara börja skriva, då minsann.
Just det ja. Hmmm. Jag antar att det tar lite tid att känna sig för innan jag kommer att hitta mitt flyt här på "carpe diem". Men jag ska ivarje fall berätta hur jag fångat dagen idag.
Morgonen avnjöts med en löptur för den friska luftens och hälsans skull i första hand. I andra hand så ska jag väl avslöja att, ja det är faktiskt så, jag har anmält mig till ett motionslopp i sensommar. Så är det. Basta.
Pulsklockan påminner mig om hur fort jag genomfört min för dagen 8-km-tur. Jag ser att jag har förbättrat min kilometertid och ler. Jag känner mig nöjd när jag ser att det går åt det håll jag vill. Jag har ju bestämt mig nu. Jag har tillochmed lagt upp ett schema för hur mina löpturer ska läggas upp, för att min kondition ska förbättras. Jojo. Jag är trött på att harva på i gamla "steady" tempo. Nu har jag gjort slag i saken. Bestämt mig helt enkelt.
I övrigt så har jag avnjutit dagen i ett lite lugnare tempo med att lyssna på Peter Settmans sommarprogram i P1, (samtidigt som jag rensar ogräs) där han funderar på om hans lyssnare är "vikare" eller "knögglare"....öhöuhuhmmm, tänker du, vad menar han då? Jo, han har funderat på hur vi gör med toapappret när vi är så att säga, färdiga. Viker eller knögglar du pappret? På slutet uppmanar han oss att göra tvärtom, det vill säga, om jag är en utpräglad vikare så ska jag utmana ödet och prova på att knöggla. Törs faen ändra på gamla vanor!
Eftersom det är en så förunderligt vacker kväll vill vi inte gå och lägga oss eller rättare, gå hem, sätta på tv:n och slumra till för att vakna framför myrornas krig.
Näe, vi avnjuter en god kvällsrätt på restaurang, utomhus, i en trevligt närbelägen hamn. Bara för att extra känna på sommarens njutning och vad den kan erbjuda utöver allt det andra. Så enkelt, plättlätt och vardagslyxigt!
Eller som H.C Andersen sa "Hela världen är en rad av underverk, men vi är så vana vid dem, att vi kallar dem vardagliga."
fredag 20 juli 2007
All vår början bliver svår - min bloggförlossning
Okulärbesiktning.
Det är ett ord som har funnits hos mig sedan jag första gången hörde det. Vem som sa det? Jo, jag minns att det var Lasse Åberg. Fråga mig inte varför jag kommer ihåg det men det måste ju ha varit något. Rätt ball. En okulär besiktning av livet, genom livet, för livet.
Alltså lite allvar kommer jag att servera blandat med lite annat smått och gott som väcker mitt adrenalin samt, naturligtvis, glädje.
Nu var den gjord.
Förlossningen alltså. Nu är det "bara" andetagen kvar.
"Det är dumt att slita sitt hår i förtvivlan, som om skallighet skulle göra sorgen mindre". Marcus Tullius Cicero
Det är ett ord som har funnits hos mig sedan jag första gången hörde det. Vem som sa det? Jo, jag minns att det var Lasse Åberg. Fråga mig inte varför jag kommer ihåg det men det måste ju ha varit något. Rätt ball. En okulär besiktning av livet, genom livet, för livet.
Alltså lite allvar kommer jag att servera blandat med lite annat smått och gott som väcker mitt adrenalin samt, naturligtvis, glädje.
Nu var den gjord.
Förlossningen alltså. Nu är det "bara" andetagen kvar.
"Det är dumt att slita sitt hår i förtvivlan, som om skallighet skulle göra sorgen mindre". Marcus Tullius Cicero
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
