...är hattarnas dag så verkar onsdagarna tillhöra de röda skorna!På min korta sejour in till staden vid vattnet så såg jag inte mindre än tre par ilsket, illröda skor! Ja, vadå tänker ni, 3 par är väl inte så många. Näe, det är det väl inte, fast för egen del så tycker ju jag att det är svårt att bära upp ett par illröda skor på ett passande sätt, så här i vardagen, för de märks onekligen. Om du sätter på dig ett par dylika så vet du att du blir sedd. I övrigt har personerna ifråga sett alldagliga ut. Det kanske räcker med en sådan detalj som ett par illröda, för att inte överdriva.
Och varför lägger jag märke till hattar och röda skor då? Jo, vi har på en kurs som jag deltar i just nu haft tyngdpunkten på reflektion, kan jag sammanfatta det. Det är då mycket tacksamt att befinna sig på en plats där mycket folk finns. Även tågturer är att föredra för att f
å en stund med tankar och reflektioner om allt och inget. Det gör att du stannar upp i vardagen genom att du reflekterar. Det vill säga du stannar upp och tänker den senaste tanken färdigt, from the beginning to the bitter end, så att säga.Jag tror att många fler behöver lära sig att stanna upp för att reflektera över sig själva och sin vardag.
Ingen nämnd och ingen glömd.
För övrigt så väntar jag på dottern som ska komma hem från biovisit. Hon har varit och avyttrat sin tandställning. Jag är jättenyfiken!
Fridens liljor till nästa gång ni läser!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar