tisdag 23 oktober 2007

Underbara, underbara...

...höst! Med alla löv och dess färger! Jorddofter! Regnvått i luften! Fukt! Att jogga i skogen i prasslande, gula, röda, bruna, ockrafärgade löv är som att springa i ett hav av prasslande! Och det doftar så in i bängen gott! Jag njuter för varje steg som möter lövytan, prasslande, steg för steg, i taktfullt tempo. Sakta men säkert tar jag mig framåt för egen maskin, andandes, njutandes och med energi drivs kroppen framåt med kraft. Egen kraft. Härligt!

Det är en av njutningarna som är balsam för själen. Inomhuscykling, spinning, är något annat! Där är det trycket, pulsen i musiken, som blir drivkraften för att få kroppens muskler att ge allt och trycka trampen framåt trots tyngd bakom hjulet. Där är det svetten och styrkan tillsammans med syreförmågan som hjälper dig att orka från början till slut. Och det går. Och det är så förbenat underbart, härligt!

En annan doft som nu sprider sig i huset är den av nybakade kakor, bondkakor. Mmmm, det luktar lite som av kola, faktiskt. Smarrigt. Det hinns nog med att bli en god äppelkaka, också. Ja, just det. Du läste rätt. Äpplekaka, inte paj. En typ av sockerkaka med istoppade äppleklyftor doppade i kanel. Vojne, vojne, gott för maggen, det!

Apropå det, så inser jag hur viktigt det är med tid för att återhämta sig. Ledig tid där du kan bestämma själv för att komma i takt igen när otakten spelar dig i händerna. Vilket det gärna blir när vardagssysslor som innehållet i arbetsdirektiven inte längre tillhör den mänskliga förmågan utan vill göra dig till en maskin. Och det är nästan så att du luras att bli det. Om du inte i sista sekund själv sparkar bakut och säger ifrån! Ja, du törs! Det viktiga är inte att vara älskad av alla. Det viktiga är att vara älskad av sig själv och den du älskar mest av allt. Släng bort den sociala stressen och prestation på att känna "mest och flest" av människorna du möter. Känner du dig själv? Och hur mycket känner du dem som du tror är dina bekanta? Ytligt. Jaha, och hur viktigt är då det? Ta tid för dig själv och din familj. Det räcker så gott med det. Prova att gå en ny väg, ta av till höger istället för vänster, eller rakt fram, hur det nu är du brukar gå, men gå en annan väg, den här gången.

"Snödis och ihärdig vind,
fotspår som kunde varit
mina egna

Länge sedan du gick de här
gatorna"
Mattias Alkberg, Röda Stjärna



Andra svenska bloggar om: , ,

Inga kommentarer: