onsdag 2 januari 2008

Från mig...

...till er alla:

En riktigt god fortsättning på det nya året!


Så hastigt flydde åter ett år
med dagar som växlats till minnen
några med klarhet som från i går
har mejslats med fasthet i sinnen

Dagbok är tecknad blad efter blad
av hand som skrivit vad livet gav
allt står tecknat på rad efter rad
för att ej dränkas i glömskans hav

Egentligen, så är det så att jag önskar alla ett riktigt Gott Nytt År.
Men...
...det är faktiskt så att en del behöver lära sig att tänka efter. Sköta sig lite bättre. Öva på sin färdighet att uttrycka sig tydligare. Framförallt i skrift. För jag hoppas verkligen att det är det som är felet när jag läser Hanne Kjöllers korta inlägg i DN, 30 december, där hon hänvisar till David Eberhard. Den klämmiga rubriken är "En vadderad väg mot vuxenlivet". I nästa mening uttrycker hon följden av denna orättfärdiga väg, genom att beskriva en arbetsdag ur D E:s liv:

"David Eberhard beskriver hur han och hans kolleger på den psykiatriska akutmottagningen i ökad utsträckning får ta hand om friska personer som blivit dumpade av en kärlekspartner eller som på annat sätt upplevt en motgång som hör det vanliga livet till".

...???!!!

Jag konstaterar snabbt att Hanne inte lever på denna planet utan förmodligen tillhör de som inte har några barn, lever ensam och alltid har gjort, aldrig haft en svår sjukdom, för fetma är en naturlig erfarenhet av livet när du äter för mycket, Hanne. Det är ditt eget fel, eller...? Är det så du vill att vi andra ska se på dina problem?

Näe, nu är det så att det där sista jag skrev, riktat till dig, Hanne, ditt allra innersta, ömma hjärta, som nu blev stunget av ett bi, kan jag inte stå för, riktigt, men principen är din egen. Det har du just bevisat i ditt korta, ogenomtänkta, inlägg, i DN.

Du är, allt i en anda av Maria Sveland, en riktig "bitterfitta"...

Suck your sticky fingertips, sweetheart,
feel the salty and sour taste of life...

With love, from me to you, Hanne...


Andra svenska bloggar om: , , ,

Inga kommentarer: